Den svenska musiken har en rik historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden, från traditionell folkmusik som till exempel samisk musik, fram till våra dagars populärmusik med schlager, hårdrock och hiphop, för att bara nämna några genrer. Faktum är att svensk musik faktiskt är en av Sveriges riktigt stora exportprodukter, både vad gäller artister och grupper men även välkända stora låtskrivare som Max Martin som har skrivit musik åt världsstjärnor som Katy Perry (Roar), Britney Spears (Baby one more time) och Kanye West (E.T). Inkomsterna i musikbranschen uppgick 2015 till 9,2 miljarder kronor, en ökning från året innan med 13 % och kurvan fortsätter bara att gå uppåt. Av dessa siffror står exporten för runt en femtedel.
Svensk musikhistoria på export
Även om intresset för svensk musik har legat på väldigt höga nivåer under de senaste åren så är det inget nytt fenomen. Redan på 1700-talet började den svenska musiken att göra sig ett namn i världen när Johan Helmich Roman, förutom Drottningholmsmusiken, komponerade en lång rad symfonier, sonater, psalmer och andliga sånger, något som gjorde honom känd som den svenska musiken fader. Idag går den absolut största delen av exporten till USA, även om Sveriges bästa handelsbalans är mot Hongkong. De internationellt mest kända svenska artisterna i modern tid är nog annars legendariska Abba och Roxette som tog världen med storm under 70-, 80- respektive 90-talen.
1997 klättrade Sverige ända upp till en tredjeplats bland musikexporterande länder. Endast USA och Storbritannien var större. Förutom dessa två stora musikjättar har det dykt upp en rad andra intressanta stjärnskott med jämna mellanrum. Vem kommer inte ihåg Harpo med Moviestar från 1975, Europe på 80-talet, Ace of Base och Robyn på 90-talet och The Hives, The Cardigans, Swedish House Mafia och Avicii under senare år. Även känd svensk jazz, framförd av bland annat Alice Babs och Siw Malmkvist letade sig från 50-talet och under några år framåt ut i Europa.
En musiknation växer fram
Hur kolossalt stora de svenska framgångarna utomlands än har varit så är det ändå den svenska hemmamarknaden som är absolut viktigast. Ur den enkla traditionella musiken växte under 1600-talet folkmusiken fram. Den kom att symboliseras av knätofsar, fioler och folkdräkter men kan bäst beskrivas som dansmusik med starka band till det lokala samhället. Samma egenskaper utmärker den nutida svenska dansbandsmusiken och Sverige har idag ett rikt utbud av dansband med stark lokal anknytning. En stark bidragande orsak till både den och övrig svensk populärmusiks frammarsch är fenomenet den svenska folkparken, något som är ganska unikt för oss och där mycket svensk musikhistoria har skapats.
60-talets ungdomsrevolution och flower-powermusik följdes på 70-talet i Sverige av proggmusiken. När Syntmusiken drog in över musikvärlden på 80-talet dog proggen ut. Countrymusiken har också hängt med ett bra tag även om den inte har nått den riktigt stora publiken i Sverige. Hårdrocken har dock sedan 70-talet befäst sin plats, särskilt under senare år med grupper som In Flames och Hammerfall. Ett återkommande event i Musiksverige har varit den svenska Melodifestivalen och dess europeiska motsvarighet Eurovision Song Contest. Dessa musiktävlingar är visserligen baserade på schlagergenren men här blandas många musikstilar.
Den finns alltså många stora talanger som har bidragit till att göra svensk musik till vad den är. Man kan ändå inte skriva om svensk musikhistoria utan att nämna några fler av dess underbarn; Jussi Björling, Birgit Nilsson, Jenny Lind, Karl Gerhard, Zarah Leander, Povel Ramel, Cornelis Vreeswijk, Magnus Uggla och många fler, alla älskade och uppskattade.
Den svenska folksjälen
Det är nästan omöjligt att med några få ord göra svensk musik rättvisa, man vill inte sluta rada upp namn. Carl Michael Bellman och Evert Taubes betydelse för den svenska visskatten, Monica Zetterlund och Hasse & Tage för jazz och revy, och Ann-Sofie von Otter och Elisabeth Söderström för operan. Många kända namn har passerat revy och en del har redan fallit i glömska hos allmänheten men alla har de hjälpt till att forma Sverige till att bli det land det är idag. Lina Sandells “Tryggare kan ingen vara”, vem kan tänka sig den svenska psalmboken utan den och många fler av hennes psalmer? “Den blomstertid nu kommer”, “Du ska inte tro det är sommar”, “Här kommer Pippi Långstrump”, vad är vi människor utan musiken?
Svensk musikhistoria representeras inte bara av professionella musiker, artister, orkestrar och band utan även i allra högsta grad av svenska folkets egen musikutövning. Det finns en uppsjö av körer, amatörsällskap, garageband, musikgrupper och alla förenas av den gemensamma glädjen i att sjunga. Vi är ett musicerande folk. Och det är inte bara glädje som vi vinner på det. Musik aktiverar hela hjärnan, motverkar psykisk ohälsa och bromsar hjärnans åldrande. Forskning visar till och med att musik är viktigare för hjärnan än idrott. En del av framgångarna kan säkert tillskrivas den kommunala musikskolan och de kulturskolor som finns runtom i landet. Även våra starka förenings- och folkrörelsetraditioner har bidragit till att hålla den svenska musikkulturen levande.
Tidlösa teman i musiken
2013 var Sverige etta på listan av länder som stått bakom flest hits i världen, räknat per capita. Musiker från andra länder undrar om det är något särskilt i vattnet här som får musiklivet att blomstra så. Riktigt så enkelt är det kanske inte, men att det finns en speciell kvalitet och envishet som kan påminna om svenska uppfinnare som Nobel, Dahlén och de Laval. Svensk musik är starkare och mer mångfasetterad än någonsin. Redan rika musiktraditioner har förstärkts ytterligare under efterkrigstiden med ökad invandring och den utveckling av den svenska musiken som det har medfört. Timbuktu, Loreen, Laleh och Darin är bara några exempel. Bakgrunder, temperament och uttryckssätt må vara olika men svensk musik berör ändå i huvudsak samma universella ämnen som i alla andra länder; kärlek, sorg, glädje, hat, lycka, föräldrar, barn, djur och natur.